Hej dagboken

Manga av alla vi samlat restips fran har sagt at oss att kliva upp pa det dar lilla berget Mount Kinabalu, man skulle tydligen kunna se en fin soluppgang darifran. Sa vi bestammer oss envist for att det ar en av de grejer vi vill gora har pa Borneo. Val har inser vi att det ar sydostasiens hogsta topp pa 4095 meter, men det later ju inte for farligt. Vi marker att det kommer bli svindyrt, men det ar det mesta har pa Borneo nu, det far det vara vart. Dom sager att det ar pga lagsasong, whatever. Sa vi gick for att boka en turisttripp upp pa berget och fick reda pa hur populart det var eftersom det var fullbokat en manad fram! Den enda tid vi kunde fa var dagen efter vi gick till bokningskontoret, alltsa igar. Vi fick alltsa hoppa over vara planer pa att ta oss till Sarawak i forrgar o ta en till natt pa hostelet i kota kinabalu istallet (Stay Inn Lodge, gratis internet och trevliga agare), kandes lite segt men men. Igar gick vi upp for att hinna  ta en langdistansbuss till berget, vi skulle tydligen se till att ha gott om tid pa oss och vi markte snart varfor... I varsta fall skulle vi ta en taxi sa hon pa kontoret, den skulle ga pa 25 rm var. Nar vi kommer fram till stationen kommer direkt en gubbe fram och borjar snacka om "shared teksi, only 15 rm" men sa fort vi hor ordet taxi har vi lart oss att det bara handlar om att lura en pa pengar sa vi struntade i honom. Vi sa att vi skulle ta bussen, han va skitpa, precis som alla andra, o blev SKITSUR nar vi dissade honom! Han bara "good luck, and don't come back later!". Vi letade oss fram till en lamplig busshallplats och da kommer en annan man fram med en troja dar det star "bas express" pa. Det verkar ju bra tycker vi sa vi kollar vad han vill (foljer efter) och kommer saklart tillbaka till den forsta gubben, som skriker att hans minibuss ar full.Detta var alltsa distansbussen. Vi gick tillbaka till busshallplatsen, som oxa ar ett biljettstand, och fragar dar. Jo visst, de har en buss. Den kostar 15 rm och gar om en timme typ. Wohooo! Distansbussen gar tidigare och fortare men vad hander? Jo den andra gubben kommer fram och skaller ut oss for att vi inte lyssnade pa dom! Valet var enkelt, otrevliga manniskor vill vi inte ha med att gora. Val pa bussen angrade vi oss, en skrikande unge vars mamma bara slog den, en motor som vralade i varje uppforsbacke och gick i gangtempo( manga backar pa vag upp pa ett berg)...Vi hade blivt lovade 2 timmar, tre timmar senare borjade vi bli nervosa!  Vi hade ju en tid att passa! Vi kom dit innan 12 iallafall o det var tydligen inga problem, phew! Vi blev presenterade for var egen privata guide och kande att onodiga pengar rullade...Det fanns inga alternativ sa det vara bara att kora pa. 300 rm gick bergsklattring, mat o en nattsboende pa, med guide o allt. Glada i hagen ger vi oss  upp mot berget, vi klarade ju berget pa Tioman sabra (inte! pluttkullen var for mkt). Vagen var inte direkt svar att folja och det fanns manga stopp. Vi kom in i varldens trollskog men det var valdigt tyst... De hoga, oregelbundna trappstegen forde oss upp genom molnen och 4 timmar av minst 45 graders lutning senare borjade varan benstyrka tryta... Jag (Boel) fick varldens huvudvark av hojden och nar vi trodde att vi kommit nan vart efter kanske tva timmars slit och guiden och hans polare glatt sa att vi snart kommit halvvags borjade vi forsta vad vi gett oss in pa... nastan... Sista biten gick mycket langsamt men efter 4 och en halv timme eller vad det blev kom vi i alla fall fram till restauranten och var accomodation. 6 km hade vi gatt och det skulle ta mellan 4 och 5 timmar sa vi var anda jattenojda med oss sjalva och njot av utsikten fran 3300meter eller vad det var. Regn, moln och inte minst svett gjordeatt vi var dyngsura och det var riktigt skont att fa byta om och ata mat. Vi fros visserligen fortfarande eftersom vi vant oss vid  klimatet har nu och inte direkt har med oss vinterklader... Det vara bara att gosa ner sig i sangarna i varat lite lite billigare "unheated room" (vi ar ju vikingar fran sverige, eller?), kladde pa oss o hade dubbla filtar sa det fungerade. Sovdags vid sextiden eftersom vi skulle se soluppgangen fran toppen, ytterligare 2,7km klattring som skulle ta ca 3 timmar. Vi stallde alltsa klockorna pa 1:45, konstaterade att de var det tidigaste vi nagonsin gatt upp och forsokte sova sa mycket som mojligt. Pa "morgonen" vaknade jag och kande mig annu krassligare an dagen innan (jupp, morgonen for bergsbestigningen hade jag halsont och snor, saklart, vi hade haft nagra harda dygn, men vadda, de va ju redan betalt!), no wonder, ont i lungor och huvud av hojden och allmant lycklig. Emilia hade sovit ca en timme och var jatteglad hon med. Efter tre stegoch ingen frukost kom uttmattningen fran dagen innan tillbaka och vi dog, jag har aldrig matt sa daligt! Jag madde sjukt illa men kunde inte spy, visste inte vad jag skulle ta mig till. Hundra smapauser senare sa guiden till Emilia att ga i forvag...heeeeh jag ar sa stolt over mig sjalv! Anyways blev vagen plotsligt lattare, jag tog det lugnare och illamaendet gick stundtals over och tanken pa hurtbullen dar framme i beckmorkret var ratt sporrande. Jag kan ju inte betala och sen INTE na toppen! Milia upplevde ocksa att det blev lattare, tills hon kom mot slutet. Mycket av morgonens klattring var pa kalt berg med rep att halla i. Riktigt kul! Meeeeen...man blev ju inte piggare... Solen skulle ga upp runt 6 och det blev kallare ju hogre man kom, saklart, sa det var egentligen bara att knalla pa. Emilia nadde toppen, pa egen hand, nar det fortfarande var kolsvart och satt o fros rejalt i vantan pa det vackraste scenariot man kan tanka. Och Boel.
Sjalv fros jag inte sa mycket, jag kampade fortfarande med illamaende och trasiga benmuskler tillsammans med guiden. Jag sag toppen torna upp sig men tappade anda modet gang pa gang. Till slut sa guiden "only 300 meters left now!" men da borjade jag ge upp! pinsamt! Himlen borjade ljusna i ena kanten och jag kande hur jag nastan ville ge upp... Da tog guiden, den gode bp guiden, min hand i ett fast grepp och gick. Han stannade da och da, det var fortfarande morkt, och han slapade mig upp for det berget! ok, jag gick faktiskt sjalv, och han vagde ju typ halften av min vikt, men han fick mig att orka! Karlek! Nastan vid toppen sag jag en bekant figur huttra i en skreva och genast kom mod och humor tillbaka :) Ihopklammrade beundrade vi den otroliga soluppgangen och utsikten.
Nar det var ljust borjade vi studsa  ner for berget, glada for att det gick nerfor, for att det var sa vackert, for att vi madde battre, for att vadret var underbart, for att vi blev varma, for att vi hade varldens basta guide och FOR ATT VI GJORDE DET! Before the day I die, im ga touch the sky!
Efter ett tag nerat borjade det dock kannas i tarna och knana... det stupade ju 45 till 70 grader fran toppen (vilket man inte tankt pa i morkret och tur va val det). Val nere vid restauranten njot vi av var frukost, men kande ingen styrka komma tillbaka till benen... Men det var bara att borjaden branta klattringen ner genom djungeln, det som tagit over fyra timmar upp skulle ga pa drygt 2 timmar ner. Sa smaningom trillade vi mer an gick och det var bara for vara somniga fotter att forsoka hinna  med, vilket de inte alltid gjorde... Det blev mycket snubblande och efter inte allt for lange borjade knana gora ont av de hoga trappstegen nerat... Vi fick kanna pa hur det kanns nar benen faktiskt, av ren utmattning, verkligen viker sig under en, alternativt laser sig i rakt lage vid fel tillfalle... Nar vi verkligen borjade tro att vi snart skulle vara framme och verkligen inte hade nagon kraft kvar kom vi forbi skylten med 2 km kvar..  det fanns liksom inget att valja pa an att trilla vidare. Fyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy faaaaaaaaaaaaaaaaaan! 
Val nere sa vi hejda till bp guiden och at lunch. Det blev en lang lunch dar vi satt och pratade resor med andra klattrare, ingen kunde resa sig, knana gjorde for ont. Tillslut delade vi pa en taxi tillbaka med tva engelsman, men det var da redan for sent for att ta farjan till Labuan som vi tankt pa, det ar namligen vagen till Sarawak. Andrade planer igen alltsa. Vi tar nu annu en natt pa hostelet har i kota kinabalu och lyckades sjalvklart fa rummet hogst upp... vi kom knappt ner hit till internet, och inte upp med ryggorna pa rummt heller for den delen! PAIN! Bra att vi fatt gratis luggage storage har visserligen, men om vi hadehaft det med oss hade vi kunnat fortsatta direkt till Orang-Utan Rehab Centre men det far bli imorgon. Darifran tar vi oss till en flodsafari och sedan vidare till Sipadan Island for grym dykning, yeeey! Om vi nu haller den planen... heh. Sen tankte vi att om vi har tid over blir det Sarawak sist, med head hunters trail bla. Biljetten tillbaka till JB ar den 16e, sa vi far se hur allt gar.
Nu: maaaat! Igeeen! :D:D
Puss och kram
skumbanan

Heeeej!
Den har gangen ar de inte Boel som skriver i sin egen blogg utan Emilia..
som sagt sa har resdagboken totalt overgivit oss just nu vi kommer ingenstans darfor fortsatter vi att skriva har..
Om Penang:
vi kom till Penang 21/2 pa kvallen..vi klev av bussen o direkt kom det fram en tjej till oss som tydligen hade suttit pa samma buss som oss o fragade om vi hade lust o dela taxi med henne..hon bodde tydligen vid den populara stranden o undrade som sagt om vi oxa skulle dit..vi hade som vanligt inte riktigt bestamt exakt vart vi skulle sa vi tyckte att vi lika garna kunda hanga pa henne eftersom hon verkade veta precis vart hon skulle..taxin var ganska sa dyr sa istallet tog vi tva bussar en ganska bra bit innan vi kom fram till Batu Ferringhi..som verkade vara turiststallet..vi checkade direkt in pa ett guesthouse precis vid stranden o njot av att sova ut lite i skona sangar (for en gangs skull, annars brukar sangarna vara stenharda)..dagen efter kollade vi in stranden o den lilla byn. stranden var okej men den var valdigt turistig o vi som var vana vid Tioman dar man nastan kunde vara ensam pa stranden ibland kande oss inte sa hemma dar..vi stannade dar i tva natter o drog sen in till den storre staden pa on som heter GeorgeTown. Vi hade hort talas om en av gatorna dar som det oftast bodde mycket backpackers pa o var lite sugna pa att kolla in den innan vi skulle dra vidare. Vi tog bussen in till stan o eftersom vi inte hade en aning om vart pa kartan som denna gata lag (hade ingen bra karta vid tillfallet) sa klev vi av bussen dar det kandes som vi hade kommit till mitten av stan. Sjalvklart sa var ju det inte riktigt ratt o det blev anda sa att vi fick ga genom halva stan i ca en timme med 10 kg var pa ryggen och i ca 30 graders varme, innan vi antligen hittade den har lilla gomda gatan. Nar vi kom fram var denna gata, sa kallad Love Lane, inte riktigt vad vi hade hoppats pa o vi hittade ett hostel som kostade ca 8 rm (ca 16 kr) natten och da skulle de inga gratis internet. Vi tyckte att dealen var ganska bra o rummet var hyfsat frascht sa  vi tog in dar en natt. nar vi hade kommit till ratta pa rummet sa skulle vi ga ut pa stan for att hitta nat att ata..vi markte da att de holl till ganska mycket prostituerade runt vart hostel o pa den gatan vi bodde pa (inte sa konstigt med det namnet iof hrrm)..faktiskt sa var alla dom gatorna dar rumtom ganska sa shady..mycke prostitution o sma grander..Vi at var mat o gick sen hemat igen da vi hade bestamt oss for att inte stanna i denna stad langre an nodvandigt och hade bokat biljetter till farjan som gick 8 pa morgonen..vi sov gott o gav oss ivag mot Langkawi. Farjan tog tva och en halv timme o vi kom fram till soliga Langkawi runt elva..

Om Langkawi:
val framme (24/2 )delade vi en taxi med tva andra backpackers o en annan svensk tjej som vi hade traffat pa farjan o begav oss till Cenang Beach som vi hade hort om..hittade ett billigt guesthouse dar vi kunde dela ett trebadds rum med den svenska tjejen o bara betala ca 12 rm var..nar vi var instadda pa rummet gick vi ner pa byn o kollade in stranden. den var jattefin och hur lang som helst, kritvit sand o klart vatten..Dom forsta dagarna bara degade vi pa stranden, gick promenader och hittade tva heelt ensamma solstolar som vi direkt intog..nasta dag gjorde sig dock brannan paminnande o beslot oss for att inte sola denna dag. Lite lustigt sprang vi da pa Ben som vi hade lart kanna pa Tioman (han ager dykcentret som jag och Boel dok pa). varldens skonaste snubbe o han bjod med oss pa middag samma kvall pa en restaurang som lag en bit utanfor byn med alla turister. Maten bestog av farsk fisk som man bara pekade pa o sen tillagade dom den som man ville..Jag och Boel stog bara forvanade o kollade pa nar Ben o hans kompis pekade pa flera olika sorter o sedan sa nagot pa malay men tackade bara o tog emot nar dom sa att dom hade bestallt in lite olika sorter och att vi skulle dela pa allt. Vi at lite blackfisk, rocka och en annan jattegod fisk som ja inte kommer ihag namnet pa..efter maten som var heelt utsokt sa drog vi vidare till en lokal liten bar dar dom hade ett liveband, drack lite innan vi drog vidare till en reggaebar som vi hade hort lite om..stamningen var jattetrevligt dar o vi hade en kul kvall o fick sedan skjuts hem av killarna..bokade in en frukost med dom nasta dag plus att vi hade fatt tag pa Emi som vi akte med till KL fran tioman och som oxa var dar just da..vi at frukost allihop tillsammans o hade riktigt trevligt innan Ben o hans kompis var tvungna o jobba. Emi och vi bestamde oss istallet for att hyra en moppe till mig o Boel sa att hon kunde visa oss runt on..For 25 rm fick vi hyra en moppe ett helt dygn o sen vart det bara att spanna fast hjalmen o hoppa pa..en av oss akte bak pa Emi motorcykel medan den andra tog moppen. Forst drog vi ner till en jattefin hamn dar vi tittade pa tva fina segelbatar som Ben hade. Efter det drog vi bort till ett stalle dar dom hade en linbana som gick upp till en av de hogsta topparna pa on ca 700 meter oh..utsikten dar uppifran var heelt fantastisk o vi sag anda over till Thailand da Langkawi ligger langst norrut i Malaysia. Det var konstigt att tanka sig att vi var sa nara da men att vi inte skulle komma dit forran ca 3 mander senare iaf...efter linbanan drog vi vidare till en jattefin strand som lag en bit norrut pa on o som inte alls var lika turistig. heelt underbar var den..vi stannade ca en timme innan vi var tvugna att aka hemat eftersom vi hade bestamt middag med Ben igen..Pa kvallen drog vi till Kuah som var en stad ca en halvtimme fran stranden dar vi bodde o at middag dar med Emi, Ben o nagra av emis kompisar...valdigt trevligt..efter middag tog vi taxi hem o sov gott till nasta morron da vi aterigen hade en frukostdate med Ben o hans kompis..Efter det bestamde Boel och jag oss for att vi skulle utnyttja var moppe som vi anda skulle fa ha anda till kl 12 pa dan..vi drog ivag till en mack o tankade for ca 8 kr o sen bar de av pa aventyr!. haha bade jag o Boel ar heelt foralskade i att aka moppe nu o de lar bli mer av de under resans gang..
nar vi kom hem degade vi heela dagen innan vi gick ner till stranden o kollade pa solndegangen..traffade tva svenska tjejer dar som vi hade pratat lite med innan o gick sedan o at middag med dom pa en indisk restaurang..tandoori chicken mmmmmmm!!! 
efter det drog vi tillbaka till stranden o strandbaren dar som man hangde i pa kvallarna.  drack nagra drinkar eller hinkar hehe o skulle sen dra vidare till den dar reggaebaren igen da det va sista kvallen pa on..Jag sjalv fick valdigt ont i magen o skippade den sista delen men Boel drig med tjejerna o hade kul!
dagen efter hade vi bestamt oss for att ta en farja tidigt pa morgonen o da dela taxi med tjejerna sa att det blev billigare. 6.30 gick taxin fran guesthouset o jag som hade sovit ca en timme sammanlagt o Boel som inte hade sovit alls drog oss ut med vara ryggor o sa bar de av igen!

Igar morse den 28/2 lamnade vi Langkawi. vi tog farjan till Kuala Perlis o darifran fick vi tag pa en buss som kunde ta oss ner till Kuala Lumpur igen. efter 9 timmars bussresa var vi framme o det var bara att leta reda pa nasta buss som kunde ta oss ner till Johor Bahru som vi skulle vidare fran. efter ytterligare 5 timmars resa var vi framme ca 12 pa natten i JB. da hade vi akt fran 6.30 pa morronen o knappt sovit nanting alls pa natten innan..vi var heelt fardiga o visste att vi var tvugna att antingen hitta ett hostel dar eller bege oss till flygplatsen o vanta dar. Planen var ju att flyga till Borneo fran JB. efter att vi hade snackat med nagra locals o kommit fram till att det var sakrare att aka till flygplatsen an att ge sig ut pa byn o hitta ett hostel vid den tiden sa tog vi en taxi dit. Val pa flygplatsen hade klockan blivit 1 pa natten och ingenting var oppet da..vi var tvugna att kopa biljetter dar eftersom vi inte hade kunnat boka dom innan..sa det var bara att vanta. Vi halvsov sittandes o liggandes pa stolar o bankar fram till klockan var 4 pa morgonen da borjade flygplatsen vakna till liv o efter ett tag kunde vi till och med fa tag pa biljetter till ett flyg till Kota Kinabalu (Borneo) som skulle ga 07.25. efter tva och en halv timme landade vi da pa Borneo i staden Kota Kinabalu ca 9 pa morgonen. fran flygplatsen tog vi en buss in till stan o sedan kunde vi ganska latt hitta ett hostel med bra pris. da hade vi alltsa vart pa sprang i drygt ett dygn o hade inte sovit ordentligt nangang. vi kopte mat o sen sov sov sov vi fran ca 12 till 6 pa kvallen. har duschat i varmdusch nu o kanner oss nagorlunda frascha igen efter en kravande resa. Borneo alltsa...nu borjar ett nytt aventyr!

sammanfattningsvis: Vi gillade inte Penang sarskilt mycke alls men har hort att det nog kan vara trevligare om man aker till mindre turistiga delar av on. Batu Ferringhi var okej men inget vi rekomenderar o GeorgeTown gav mest ett smutsigt intryck enligt oss. Daremot var Langkawi jatteharligt! stranden var jattefin o om man hyr moppe kan man verkligen ta sig till mindre turistiga delar o uppleva jattefina strander! Det rekomenderar vi!

nu har vi skrivit av oss for den har gangen, nasta inlagg handlar om Borneo nar nu det blir. just nu har vi det super o sitter o tar upp datorerna for alla andra som vill anvanda dom...no more time!! (odlan som kryper omkring pa skrivbordet halsar forresten!)

SAKNAR ER ALLA DAR HEMMA SES OM CA TRE MANADER!!!!
<3<3<3

Vad kan jag säga? Hinner inte redogöra för allt, men det var sjukt kul. Och lätt värt två dagars baksmälla. Många bilder togs, länkar kommer...
Nu drar jag till Göteborg! Vi hörs!